onsdag 28 april 2010

Fokus Fellingsbro



Rapport ifrån Fokus Fellingsbro:

Man har i interimsstyrelsen redan fått respons på sin enkät om hur man skall utveckla Fellingsbro som bygd. Här kommer ett förslag från en som vill vara med skapa en vision för framtiden i Fellingsbro, detta som inspiration till alla Er som ej hunnit lämna in Era förslag

Åhh, jag blev så glad när jag såg denna information på djurbutiken i Fellingsbro.

Äntligen börjar Fellingsbro vakna ur sin sömn och folk börjar vilja engagera sig!

Det här är något jag verkligen brinner för, brukar på morgonen när jag åker till bussen prata med mamma om allt jag vill göra för Fellingsbro. Är så glad.

Nu ska jag ialla fall svara på era frågor:

- Vad i Fellingsbro är du stolt över?

Jag tycker att kyrkan är en vacker och ståtlig kyrka, sen är jag stolt över den historia Fellingsbro har bakom sig med alla bönder. Sen är jag stolt över de människor som engagerar sig och brinner för Fellingsbro, som bannar väg för andra att öppna butiker. Just de, vi bör vara stolta över de butiker som öppnar.

- Vad i Fellingsbro är du mindre stolt över?

Kanske över att det inte har gjorts så mycket i Fellingsbro som märkts? Mindre stolt över att vissa hur ser förskräckliga ut och att man inte sattsar på "finare" miljö utomhus. Kollektivtrafiken inte är den bästa.

-Vad kan utvecklas - vilka möjligheter ser du?

Den här punkten älskar jag :). Först tycker jag att hus och lägenheter bör rustat upp, både invändigt och utvändigt. Vi måste ju locka fler att komma hit. Svampen måste också tvättas av, den är inte vit utan grön. Ta en högtryckstvätt :). Sen att man asfalterar om på vissa gator och gör en mer trevlig miljö med tex växter och belysning, som också blir en säkerhet. En Fellingsbro dag vore så fruktansvärt kul, där kan kan få sälja sina gamla saker men också ha kurser om Fellingsbros historia. Och man kunde ha lite roligt för barnen. Kanske att affärerna (Hemköp) har lite rabatt just denna dag. Och kollektiv tarfiken måste bli bättre. Vi har ju tågstation så varför inga tåg? Men jag tycker framför allt att hus ska rustas upp, det finns ju massor av sommarjobb och de ser ju inte inbjudande ut att flytta till husen.


Man måste få fler att vilja engagera sig för Fellingsbro och att varje individ skapar en bra atmosfär, alltså att Fellingsbro kan bli känt för sina trevliga "medborgare"....

Lite av vad jag ser som möjligheter, kanske är riktiga dagdrömmar men jag hoppas ni får något av detta. :)

Vedevåg egna hemsida


Lokal handlingsplan för Vedevåg



Lokal handlingsplan för Vedevåg…

Planen är framtagen av en grupp bestående av representanter för ortens föreningsliv, företag och andra intressegrupper. Gruppen har en bra sammansättning vad det gäller ålder och fördelning mellan könen. Arbetet har föregåtts av ett antal möten och diskussioner. Positiva kontakter har bland annat tagits med företag på orten, Lindesbergs kommun, Linde bergslags församling, Leader Bergslagen, Länsstyrelsen och Axfood. Under december 2009 hölls också ett välbesökt och positivt informationsmöte för allmänheten i Teatern i Vedevåg.

Vedevåg - historia

Ortens historia går många hundra år bakåt i tiden och sammanfaller mycket väl med den industriella utvecklingen på orten. Även om människor långt tidigare bott inom området och ägnat sig åt enkelt jordbruk så kan man troligen anse att orten fick sin tillblivelse under 1300-talet.

Genom sin belägenhet utefter Arbogaån blev orten tidigt en industriort. Ån var både transportmedel och kraftgivare, via vattenhjul till järnhanteringen. Namnet Wedevåg betyder "skogssjön" och syftar på Vedevågssjön. Den industriella utvecklingen startade genom att man i blästerugn smälte den järnmalm som erhölls från gruvorna längre norrut i socknen. I anslutning till ugnen fanns också en osmundssmedja där järnet färskades till osmund, vilket sedan lätt kunde vidaretransporteras långa sträckor kluvet på hästsadeln.

Från denna enkla början har orten genom århundraden utvecklats, som typisk bruksort och varit helt beroende av Wedevågs Bruk, som från 1500- talet varit en dominerande arbetsgivare och styrande avseende ortens utveckling. Olika bruksägare har varit olika offensiva i form av satsningar och investeringar. Vissa har varit mera teologiskt eller filosofiskt orienterade och detta har då präglat den tidens satsningar.

Vedevåg - resurser och styrka idag

Orten har ett utmärkt geografiskt läge -i hjärtat av Bergslagen, strax norr om Örebro och mitt emellan Stockholm och Oslo. Vi kan genom otroliga naturresurser och det stora utbudet av skog, mark och vatten erbjuda möjligheten till bär och svampplockning, fina fiskevatten, båt- och kanotleder samt bad vid vår fint belägna badplats.

Idag finns två anrika företag och ett flertal mindre företag etablerade på orten och utrymme finns för fler och nya företag. Här finns tillgång till bra och prisvärt boende i form av lägenheter och småhus/villor samt naturskön tomtmark för nybyggnation.

För våra barn kan vi erbjuda en fin daghemsmiljö och en totalrenoverad skola med undervisning från förskolan till och med årskurs sex. På Mosebacke-hemmet erbjuds boende och vård för våra äldre invånare.

Vedevåg har ett brett och aktivt föreningsliv där varierande aktiviteter för intresserade erbjuds, från barn till pensionärer. Ortens företag och föreningsliv genomför i samverkan uppskattade Valborgs- och Midsommarfiranden för allmänheten. Vid norra infarten till Vedevåg tronar vår fina åttakantiga kyrka, med närbeläget församlingshem.

Möjlighet att hyra lokaler för varierande ändamål finns i Vedevågs Teater, i Lillölogen, i församlingshemmet, på idrottsplatsen Smedvallen, i Högstaboda gamla skola, vid sjönära Sommarro och i Vedevågs skola.

Närservice inkluderar f.n. bensinmack och en pizzeria. Sedan hösten 2009 erbjuds företag och villaägare bredband via fiberoptiska kablar. Sist men inte minst så planeras en ny tåganslutning i Vedevåg som förkortar restiden till Örebro till 20 minuter.

Vedevåg -svagheter

Orten Vedevåg måste marknadsföras både internt och externt! Alla ortens invånare måste inse vikten av att alla goda krafter drar åt samma håll. Utåt måste ortens attraktivitet kraftigt förbättras. Samarbetet mellan kommunen och dess företrädare, å ena sidan, och Vedevåg, dess invånare, företagare och organisationer, å andra sidan, måste utvecklas.

Den lokala servicen måste förbättras. Ett acceptabelt affärsutbud, med bl.a. daglig- och apoteksvaror, måste tillkomma. Befintliga industrier har successivt erbjudit allt färre arbetsplatser. Denna trend måste brytas. ,

Ortens sport- och fritidsanläggningar, behöver upprustas. Den i grunden vackra, sjönära, lantliga miljön behöver en "finputsning" och centralt belägna fastigheter behöver en "ansiktslyftning" – allt för att förbättra ortens attraktionskraft.

Kollektiva transporter måste förbättras, med bättre/snabbare kommunikationer och högre turtäthet.

Vedevåg - våra närmaste planer

Vi har bland annat tagit del av kommunens sammanställning för Vedevåg och statistiska centralbyråns lokalekonomiska analys (LEA) från 2008. Av den framgår att samhället Vedevåg har:

• Ca 325 hushåll.

• Totalt 680 boende personer.

• Ytterligare 150-200 hushåll i kringliggande områden.

Enligt våra beräkningar och efter de kalkyler som gjorts så skall det gå att driva en livskraftig dagligvarubutik i Vedevåg. Här finns långt framskridna planer på en "Handlarn"- butik, en närbutik enligt Axfood koncept. Bra stöttning och uppbackning ges av Axfood. Med en bra och modern dagligvarubutik, belägen invid befintlig Pizzeria, har första steget tagits mot att återskapa en slags centrummiljö med god lokal service.

Den f.d. ICA-fastigheten måste, om den skall finnas kvar som affärs-/ bostadsfastighet, ges ett nytt och bra användningsområde. Dessutom måste fastigheten upprustas. Det är viktigt att denna fastighet, som ligger direkt utefter väg 249 och som är ett blickfång för alla trafikanter hålls i ett fräscht och attraktivt skick.

Den lokala industrin samverkar med kommunen för att de kollektiva transportmöjligheterna så snart som möjligt skall förbättras. En ny tåganslutning i Vedevåg planeras från 2011/12, vilket förkortar restiden till Örebro till 20 minuter.

Stora ansträngningar måste göras för att skapa flera arbetstillfällen, såväl vid befintliga arbetsställen som genom nyetableringar.

Även här måste ett nära och aktivt samarbete ske mellan näringslivsföreträdare på orten och kommunens representanter.


Vedevåg - våra närmaste planer, fortsättning

Den kommunala servicen, med bl.a. äldreboendet Mosebacke, är viktig och får ej försämras. Den kommunala servicen är även viktig i andra sammanhang, så som:

• Sportanläggningar

• Fritidsanläggningar

• Badplatser

• Lekplatser

Mötesplats i centrum

Utformningen av denna service måste diskuteras och fastläggas. Den service som ges av kyrkan i Vedevåg är också mycket viktig. Kyrkans verksamheter omfattar gudstjänster, viss barnverksamhet och öppet hus-aktiviteter. Även denna verksamhet bör kunna utvecklas i omfattning och innehåll.

Många besöker vår fina badplats vid Vedevågssjön. Badplatsen kan göras ännu attraktivare, men måste först upprustas, under våren 2010.

En välkomstskylt bör tillkomma vid varje infart till Vedevåg, längs väg 249.

En hemsida för samhället med allt från information om samhället, aktiviteter till samhällsservice. Hemsidan ska vara till nytta för såväl boende som gästande, och även vara ansiktet utåt på internet! www.vedevag.com

Vedevåg - visioner och mål för framtiden

Vi ser i framtiden ett levande centrum kring det nya butiksområdet. Under sommarperioden kan minigolf & boulebana och enklare uteservering vara ett positivt inslag. I butiksfastigheten finns också möjligheter att hyra/utnyttja mindre lokaler för etablering av annan verksamhet.

För att möjliggöra tillgängligheten för lastbilar och bussar bör parkeringsfickor iordningställas i båda körriktningar, utefter väg 249.

Ortens sport- och fritidsanläggningar, med fokus på Smedvallen och dess olika aktivitetsmöjligheter, behöver en upprustning.

Kyrkans verksamhet i Vedevåg behöver expandera och omfatta mera aktiviteter för daglediga, öppna aktiviteter – som körsång och hobbyaktiviteter – samt utökat diakonalt arbete för sjuka och äldre.

Miljön omkring genomfarten, väg 249, behöver en uppsnyggning. Alla som kör in i Vedevåg skall känna sig välkomna.

Ett första steg är att genomföra en bättre och attraktivare skyltning av orten och dess olika verksamheter.

Grönområden runt vägen måste snyggas upp och sedan hållas i ett vårdat skick.

Strandytorna kring Arbogaåns båda armar bör röjas/gallras för att bli mera tillgängliga och attraktiva för fritidsfiskare och flanörer. Samma sak kan gälla för en kulturstig vid Lillön/ Lillölogen.

Generellt måste en höjning ske av attraktionskraften för orten Vedevågallt för att öka inflyttningen och få hit flera företag.

I Vedevåg bygger vi framtiden med vår historia som bas. Vi blandar våra erfarenheter och kunskaper - från såväl organisationer och företag som svenskar och invandrare. I detta gränsöverskridande möte skapas möjligheter till ett nytt Vedevåg, utifrån visionen

" Idyllen i Bergslagen – med närhet, omtanke, vilja och framtidstro".

* Denna handlingsplan skall också vara ett underlag för det kommande arbetet med en ny översiktsplan och för det därav följande fördjupningsarbetet (FÖP)

tisdag 27 april 2010

Investeringsmedel för lokal utveckling på landsbygden

Landsbygdsmedel

Investeringsmedel för lokal utveckling på landsbygden,

I mars 2010 beslutade kommunstyrelsen att avsätta 5 miljoner kronor till särskilda satsningar som kan sökas med en lokal handlingsplan som grund. En förutsättning för att kunna ansöka om medel är att en lokal handlingsplan har upprättas.

Lokala handlingsplaner för landsbygdsutveckling

Definitionen av en lokal handlingsplan:

En plan upprättas för ett funktionellt område det vill säga: Ett område där man känner att man vänder sig till gemensamma saker som föreningsliv och gemensam kommersiell och social verksamhet.

Delaktiga i detta område är de som bor eller verkar här och räknar sig som tillhöriga detta område.

Den lokala handlingsplanen beskriver de boende i områdets gemensamma uppfattning om hur området bör utvecklas.

Regler för Investeringsmedlens användning



Regler för Investeringsmedlens användning


Syftet med investeringsmedlen är att utveckla kommunen genom lokala handlingsplaner och stimulera invånare till lokal utveckling. Antagandet av en lokalhandlingsplan befäster en gemensam lokal utvecklingsvilja.

Investeringsmedlen

Medel kan sökas för investering i fast eller lös egendom som ägs av Lindesbergskommun såsom exempelvis byggnader och inventarier. De kommunala reglerna för aktivering av byggnader och inventarier samt avskrivningstider skall även gälla investeringsmedlen.

Medlen kan också sökas i form av avskrivningslån enligt nedanstående regler:

  • Upp till 70% av investeringens värde kan ges som avskrivningslån
  • Lånet är ränte- och amorteringsfritt för låntagaren.
  • Avskrivningstiden för lånet anpassas till investeringens avskrivningstid dock högst 20 år.
  • Om verksamheten upphör eller väsentligen förändras, skall lånet återbetalas till den del som vid detta tillfälle är oavskrivet.
  • Avskrivningslån får lämnas till investeringar i tillgångar som kan vara grund för tillräcklig säkerhet för lånet.

Ansökan om avskrivningslån skall prövas mot den kommunala allmänna och särskilda kompetensen.

Ansökan kan lämnas in fortlöpande men måste dock inlämnas senast 3 månader före igångsättandet av projektet. Ansökan bereds därefter av PU och därefter fattar Kommunstyrelsen beslut i ansökningsärendet

Ansökan ställs till:

Lindesbergs kommun, Utvecklingsenheten, Smedjegatan 13, 711 30 Lindesberg

Enkät för Uskenbygden



UTVECKLINGSPLAN FÖR USKENBYGDEN

Föreningen Uskenbygdens Väl har tagit initiativ till en Utvecklingsplan för Uskenbygden.

Syftet med Utvecklingsplanen är att bevara för framtiden det som är värdefullt och bra, men också att förbättra eller komplettera det som bygdens folk upplever som mindre bra. Vi tror att en utvecklingsplan som så många som möjligt har påverkat kan bidra till att Uskenbygden också i framtiden kan förbli en levande bygd där det är attraktivt att bo, leva och verka.

Därför behöver vi Dina synpunkter och ber Dig svara på nedanstående frågor:

1. Vad uppskattar Du mest i Din bygd?

……………………………………………………………………………………………......

2. Vilka åtgärder anser Du är viktiga för att bygden ska utvecklas? (t ex underlätta kvarboende, öka sysselsättning och företagande, förenkla vardagen, öka trivseln)

…………………………………………………………………………………………………

3. Vill Du delta i diskussionen kring det Du tagit upp ovan?

Ja ( ) Nej ( )

Namn: ………………………………………..…

Tel. nr:…………………………………….

Vi vill gärna ha Ditt svar före 5e maj.

Tack för Din medverkan!

Du kan mejla dina svar till Silke via Uskenbygdens Väls hemsida http://www.usken.se/ eller lägga svaren i Förslagslåda, Uskenbygden som finns vid besöksparkeringen, Siggebohyttans Bergsmansgård.

Vill Du prata med någon i arbetsgruppen så kan du ringa

Hilkka o Walter Paavonen, tel 0587-33 03 39,
Silke Frank, tel 0587-33 00 02
Carin Ehrenbåge, tel 0581 - 51165
Anders Eriksson

Vedevåg på facebook


Arbetsgrupp på facebook för lokalutvecklingsplan i Uskenbygden...


Stråssa på facebook


Storå på facebook


Rockhammar på facebook


Ramsberg på facebook


Älgmark Malingsbo-Kloten på facebook


Gusselby på facebook



Guldsmedshyttan på facebook


Gammelbo på facebook


Frövi på facebook


Fryggeboda på facebook


Fanthyttan på facebook


Fellingsbro på facebook...


Fellingsbros hemsida...



Fellingsbro har en egen hemsida som du hittar genom att klicka här...
Där hittar du allt som händer i Fellingsbro med omnejd

Ny förening ska sätta fart på Fellingsbro - Lindesberg - www.na.se



Ny förening ska sätta fart på Fellingsbro - Lindesberg - www.na.se:

"Ny förening ska sätta
fart på Fellingsbro
FELLINGSBRO.
Fellingsbro socken är arbetsnamnet på en intresseförening som är under bildande. Föreningens syfte är att tillvarata invånarnas och ortens intressen och angelägenheter."

Allmänningbo Bygdeförening på facebook...





Allmänningbo Bygdeförening
Grimsöbodar
730 91 Riddarhyttan

Öskevik


Foto: Silke Frank

Öskevik

Öskevik är en by (småort) i Lindesbergs kommun i Örebro län där det bor 53 personer på 17 hektar.

Vedevåg



Vedevåg

Från Wikipedia

Vedevåg är ett brukssamhälle beläget i Västmanland, Örebro län, Lindesbergs kommun. Äldre stavning Wedevåg.

Flera än idag verksamma företag har sina rötter i det 1538 grundade bruket.

Se även

Externa länkar

  • Wedevåg Hembygdsförening (Officiell webbplats för hembygdsföreningen med bilder och historia)
  • Vedevag.se (Privat webbplats med bilder, information och lokalhistoria om Vedevåg)
  • Wedevågs IF (Officiell webbplats för Wedevågs Idrottsförening, bilder, resultat, verksamhet)
  • [1] (Neirkes Allehanda)

Vanneboda



Vanneboda

Från Wikipedia

Vanneboda är ett litet samhälle 1 km öster om Frövi i Lindesbergs kommun. Sin stora betydelse hade Vanneboda för malmtrafiken samt för godstrafiken till och från Bergslagen. Trafiken Frövi – Ludvika var omfattande c:a 300 godsvagnar per dygn växlades i Vanneboda. Därtill kom trafiken från Örebro. Totalt hade stationen år 1901 ett 30-tal ordinarie tåg per dygn.

Uskaboda


Foto: Silke Frank

Uskaboda

Från Wikipedia

Uskaboda är en by i Guldsmedshyttans församling i Lindesbergs kommun i Västmanland men Örebro län,

Uskaboda ligger vid norra änden av sjön Usken. Byn har få fasta invånare men lever upp under sommaren med många sommargäster.

Ullersätter



Ullersätter

Ullersätter är en by (småort) i Lindesbergs kommun där 101 personer bor på 21 hektar som har kommunens lägsta medelålder.

Stråssa gruva



Stråssa gruva

Gruvan fram till nedläggningen 1924

Järnmalmsbrytningen i Stråssa har mycket gamla anor, gruvdrift finns dokumenterad från 1400-talet. Det kom länge att vara bönder och bergsmän som hade hand om driften. Ägoförhållandena ändrades dock 1874 i och med att Stråssa Grufvebolag bildades. Detta bolag ombildades till aktiebolag 1906. Redan året därpå köptes gruvfältet av Metallurgiska AB. En ledande profil i detta bolag, som på grund av sina mycket spekulativa (och troligen också tvivelaktiga) affärer senare fått namnet Metallurgiska Härvan, var grosshandlaren William Olsson. Under Metallurgiska Härvans tid uppfördes den ännu bevarade gruvstugan samt en stor verkstadsbyggnad. Efter detta misslyckade kom Stråssa att vara i ett Österrikiskt bolags ägo mellan 1913 och 1917. Detta bolag fick 1914 koncession på en sju kilometer lång järnväg mellan Stråssa och Storå, som öppnades för trafik den 31 juli året därpå. Trafikeringen kom under många år att skötas av TGOJ. Grängesbergsbolaget, eller Trafik AB Grängesberg-Oxelösund som företaget egentligen hette, blev ägare till gruvan 1917. Redan 1923 lades dock driften ned på grund av vikande konjunktur och tekniska svårigheter.

Gränges investerar stort: Stråssas uppgång och fall

Hösten 1955 började Stråssa gruva länspumpas, och 1956-57 inleddes nya gigantiska investeringar vid gruvan. Anledningen till detta var att Grängeskoncernen 1955 blivit tvungna att sälja sin del av LKAB till svenska staten. Köpesumman blev omkring 900 miljoner, och det bestämdes att Stråssa skulle startas på nytt. Malmpriserna stod högt och resultatet blev en investeringsiver som efteråt kan ses som ren kapitalförstörning. I dagens penningvärde investerades nästan en miljard kronor i det nya projektet. Samtidigt byggdes ett helt nytt bostadsområde med centrum, och järnvägen till Storå elektrifierades. När brytningen inleddes 1959 planerade man för en årsproduktion av 1.2 Mton malm. Detta mål uppfylldes också året efter starten. Järnmalmen från Stråssa var dock lågvärdig och saknade i längden konkurrensmöjligheter. Under 1970-talet började också Grängeskoncernen gå allt sämre, med vissa år i undantag. Australiska och brasilianska gruvor lokaliserade nära kusten hade vid det här laget utvecklats till fruktansvärda konkurrenter. 1978 överfördes Stråssa tillsammans med bolagets andra gruvor i nybildade statliga SSAB. Det stod emellertid relativt snart klart att gruvdriften vid Stråssa inte gick att upprätthålla längre. Nedläggningen inleddes 1981 och avslutades den 31 mars 1983.

Därefter har olika lösningar försökt hittas för gruvområdet (exempelvis besöksgruva, mineralvattenframställning, industrihotell m.m.). Idag står dock flera av byggnaderna tomma utan användning. Besöksgruvan lades ned under 1990-talet. Löfbergs Lila blev tvungna att stoppa produktionen av mineralvatten 2003 efter att det blivit känt att vattnet innehöll en för hög halt av uran. Att återuppta gruvdriften är inte på något sätt möjligt, malmen är lågvärdig och beräknades dessutom ta slut omkring 1990 när driften ännu pågick.

Evenemang/aktiviteter

En lokal förening (Stråssa By) anordnar olika trivselkvällar på orten. Några exempel kan vara fritidsgård, disco, barngymnastik, pubkvällar etc.

Externa länkar

Stråssa



Stråssa

Från Wikipedia

Stråssa är en tätort i Lindesbergs kommun, Västmanland (Örebro län). Orten ligger i den norra delen av kommunen, ca 15 km norr om Lindesberg och tillhör Ramsbergs församling. Stråssa byggdes i huvudsak upp till nuvarande omfattning på 1960-talet då gruvbrytningen i Stråssa gruva återupptogs efter att ha legat nere sedan 1920-talet. Gruvan lades ned av den dåvarande ägaren SSAB 1981-83. Viss gruvbrytning (bly och zink) förekommer dock periodvis något söder om orten vid den s.k. Lovisagruvan.

Skogshöjderna intill Stråssa gav förutsättningar att starta en skidbacke med lift i Håkansboda som numera är nedlagd.

Tack vare den kalkhaltiga berggrunden som gynnar många växter har Håkansboda blivit ett kyrkligt naturreservat (invigt av Västerås stifts biskop Claes-Bertil Ytterberg, den 5 augusti 2001).

Stråssa har som samhälle egentligen ett kulturmiljövärde som en tidstypisk representant för 50-talsidealen av byggandet, där boende, service och arbete integrerades. Men av ortens tidstypiska centrumhus hann hälften rivas (2004) innan frågan hann uppmärksammas. Sankta Anna kyrka i byn är uppförd 1972 efter ritningar av Rolf Bergh. Kyrkan är avkristnad och till salu sedan julen 2009. Numera är all samhällsservice borta; skolan är stängd och affären har upphört. Stråssa gamla skola, uppförd 1914 brann ner 2008.

Mellan 1915 och 1987 hade Stråssa järnvägsförbindelse via Storå till TGOJ:s stomnät. Järnvägen, som var elektrifierad mellan 1959 och 1981, låg dock kvar fram till hösten 2004 då den revs upp. Nuvarande landsvägen mellan Storå och Stråssa byggdes 1895.

Storå



Storå, Lindesbergs kommun

Från Wikipedia

Storå är en tätort i Storådalen i norra delen av Lindesbergs kommun, belägen vid Råsvalens norra strand och tätt sammanbyggd med Guldsmedshyttan som länge var ortens postadress. I Guldsmedshyttan finns även ortens större arbetsgivare; Vestas Castings Guldsmedshyttan som tillverkare gjutgods för vindkraftverk.

Genom orten rinner Storån som en del av Arbogaåns vattensystem från Norra och Södra Hörken norr om Kopparberg, till Arboga.

I Storå finns butiker, vårdcentral med apotek, äldreboendet Grönboda, Folkets hus, bibliotek, förskola och fritidshem samt högstadieskola. För skolår 7-9 är hela norra kommundelen skolans upptagningsområde. Det finns också en järnvägsstation på Bergslagsbanan.

Stripa gruva, som blev byggnadsminne 2006, ligger i Guldsmedshyttan. Hit flyttar även Lindesbergs museum under 2010.

Externa länkar

måndag 26 april 2010

Spannarboda



Spannarboda

Från Wikipedia

Spannarboda, by med omkring 100 invånare belägen 18 kilometer öster om Lindesberg, 8 kilometer sydost om Grönbo och 6 kilometer väster om Finnåker, i Lindesbergs kommun och Fellingsbro Norra församling.

Järnvägen

Spannarboda ligger längs järnvägslinjen Godsstråket genom Bergslagen (Frövi - Avesta/Krylbo), cirka 15 kilometer norr om Frövi och 12 kilometer söder om Näverkärret. Linjen byggdes av SJ, öppnades för trafik i december år 1900 och elektrifierades år 1934. Persontrafiken och posten vid Spannarboda station avvecklades den 12 maj 1968, då även järnvägssträckan (Krampen-Frövi) fick fjärrblockering. Fram till nedläggningen tjänstgjorde tågklarerare och postkassör på stationen.

Sträckan (Fagersta-Frövi) fick ATC (Automatic Train Control) den 19 juli 1982.

Stationshuset

Stationshuset, som är av så kallad Karbenningmodell och ritat av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall, är privatägt och används delvis som bostad. Till stationen har även hört en toalettbyggnad (riven på 1980-talet) och en tvättstuga (bevarad) i samma tegelstil som stationen. Stationens godsmagasin revs år 2007.

Banvaktstugan

I banvaktstugan nr 269 från år 1900 har det bott banvakter med familjer fram till år 1969. En av banvaktens arbetsuppgifter var att dagligen åka på sin trampdressin och syna järnvägssträckan mellan växeln vid Harparboda och kurvan vid Grönhultsvägen. Denna arbetsuppgift för en banvakt upphörde dock sannolikt i slutet av 1950-talet. Banvakten var även lagbas för banarbetarna i Spannarboda och svarade bl.a. för slipers- och rälsbyten. Dessa manuella arbetsuppgifter ersattes i mitten av 1960-talet av maskiner. Banvaktstugan är nu privatägd sommarbostad.

Föreningar

Bygdegårdsföreningen

I slutet av 1930-talet bildades Fellingsbro norra bygdegårdsförening. Behovet av en samlingslokal var stort och ganska omgående uppfördes så bygdegården Sveaborg i Östra Boda vid Spannarboda. Bygdegården renoverades 1990-1995 .

FIBB

År 2006 bildades Föreningen för Iskarboda banvaktsstugas bevarande, FIBB. Iskarboda banvaktsstuga, som låg c:a 3 km norr om Spannarboda, revs år 2007. Föreningens syfte var att ta tillvara intresset för att bevara banvaktsstugan, vilken låg inom ramen för Banverkets avvecklingsprojekt. Föreningen vill också verka för att sprida information on banvaktsstugor i allmänhet. FIBB beställde en rapport om banvaktsstugans historik, dess konstruktion och hur den skulle kunna renoveras. Rapporten utfördes av Högskolan på Gotland .

Spannarbodabranden

Den så kallade Spannarbodabranden orsakades av ett tåg den 23 juli år 1914. Branden spred sig snabbt i torr vegetation och i samband med blåst och omfattade 6 000 tunnland skog. Omkretsen på branden var tre mil. Sju gårdar med bostadshus, ladugårdar och ekonomibyggnader brann. Närmare 1 500 militärer och tusen boende hjälptes åt att släcka branden. Efter en vecka var branden begränsad. Det var sommarens största skogsbrand. Efteråt byggdes ett sågverk där den brandskadade skogen förädlades. Hjälp begärdes från Stockholms brandkår, som sände två ångsprutor och 2 000 meter slang. Båda dessa sprutor arbetade över 400 timmar.

Se även

Referenser

  1. ^
    Folkpark.nu: Sveaborg
  2. ^
    FIBB:s officiella webbplats
  3. ^
    Kallek.se: Iskarboda banvaktstuga: Förundersökning och projekteringshandling
  4. ^
    Nerikes Allehanda, november 2003

Litteratur

Externa länkar

Snuggan



Snuggan

Snuggan är en by (småort) i Lindesbergs kommun, Västmanland där 67 personer bor på en yta av 16 hektar.

Rockhammar



Rockhammar

Rockhammar är en tätort i Lindesbergs kommun där 271 personer bor på 100 hektar. Genom Rockhammar rinner Sverkestaån. Rockhammar.nu – Informationsplatsen för Rockhammarsbygden

Ramsberg



Ramsberg

Från Wikipedia

Ramsberg är en tätort i Lindesbergs kommun, tre mil norr om Lindesberg.

Omkring 1550 byggde den av Gustav Vasa införskrivne tyske hammarsmeden Ambros(ius) Maruksson Keijser (Heyser) tillsammans med några landsmän en hytta och stångjärnshammare vid sjön Ramen. Kring denna hytta, Ramshyttan, växte den första tätbebyggelsen upp.

Det var långt till kyrkorna i Fellingsbro och Lindesberg. Därför förordnade redan Gustav Vasa om ett eget prästegäll. Det stadfästes av Johan III den 19 juli 1589, samma år som den första träkyrkan byggdes, och därmed bildades Ramsbergs socken.

Kyrkan byggdes om 1673 och ersattes av den nuvarande kyrkan, Gustav III:s kyrka, år 1791.

Från brukstiden finns herrgården kvar. Vid Ramsbergs kyrka finns en minnessten över Lasse-Maja med inskriptionen:

I Ramsberg hans vagga

I Arboga hans grav

I rättsprotokollen hans minne.

Oppboga



Oppboga

Oppboga är en by (småort) i Lindesbergs kommun, Örebro län där det bor 64 personer på 16 hektar.

Morskoga



Morskoga

Från Wikipedia

Morskoga är en by i Lindesbergs kommun, Örebro län och tillhör Ramsbergs församling.

Dess namn har varit känt som begrepp vida omkring genom de jordgubbs- och potatisodlingar som pågått under trettio års tid men lades ner år 2002.

I byn startar Lasse-Majaleden som går genom skogen till Ösarhyttan där Lasse-Maja hade släktingar.

Morskoga är en vägknut då gamla landsvägen mellan Arboga och Falun gick genom byn och Morskoga krog utgjorde skjutsställe. Gamla milstenar utmed vägen minner än om fordoms dagar. Idag är riksväg 68, mellan Örebro och Gävle av större betydelse för byn.

Externa länkar

Löa



Löa

Från Wikipedia

Löa är en liten by i norra delarna av Lindesbergs kommun och tillhör Ramsbergs församling. Byn är uppdelad i Östra Löa och Västra Löa och skiljs åt av riksväg 50 (mellan Örebro och Falun) som passerar genom den vidsträckta byn.

Postadress är Kopparberg, vilket kan ställa till förtret för att identifiera var byn befinner sig.

Löabygden är präglad av den jordbruksbygd som förvaltats av självägande bönder (till skillnad från församlingens östra delar som utgjorts av arrenderande bönder), samt av Löa Hytta, som än idag är i drift av hyttlaget, dock utan annan verksamhet än museal.

I byn finns en lanthandel och skolan drivs av en ekonomisk förening som friskola. I den allra nordligaste delen av byn, som tillhör Ljusnarsbergs kommun finns Arboretum Södra Bergsgården, en privat skogssamling.

Externa länkar

Kloten



Kloten, Lindesbergs kommun

Från Wikipedia

Kloten, Klothyttan, by i norra delarna av Lindesbergs kommun, Örebro län (Västmanland), på gränsen till Dalarnas län. Byn, som ligger mellan sjöarna Stora Kloten och Långvattnet, tillhör Ramsbergs församling.

Från att ha varit bruksort med egen masugn, järnvägsstation och sågverk präglas byn idag av att vara en av tre "centralorter" i Malingsbo-Klotens
naturreservat tillsammans med Malingsbo och Björsjö (tidigare skydd gick under benämningen naturvårdsområde). Reservatet har fått sitt skydd för att främja det rörliga friluftslivet, vilket innebär att ett aktivt skogsbruk pågår.

Historia

Trakten kring Kloten befolkades under 1500- och 1600-talet av svedjefinnar, det vill säga "invandrare" från Finland vilka fick några års skattebefrielse om de bosatte sig i obebyggda trakter. Svedjefinnarna livnärde sig genom att bränna ned skog och odla en särskild svedjeråg på svedjorna, därav namnet. Spåren efter svedjefinnarna lever kvar idag genom namn på platser, sjöar och vattendrag, exempelvis den lilla tjärnen Paskalampi öster om Kloten, utmed Treöresvägen till Gammelbo.

År 1673 uppfördes en smedja, Korslångs smedja, en bit nedströms sjön Stora Korslången av Christoffer Geijer, bergmästare i Lindes och Ramsbergs Bergslag (d.v.s. Linde och Ramsbergs socknar). Det skedde i kompanjonskap med rustmästare David Kohl från Wira bruk i Uppland. Bruksägaren i Malingsbo, Peter Snack, fick sju år senare tillstånd att uppföra en masugn i Kloten. Två viktiga sammanbindningsleder mellan de olika hyttor och smedjor som anlades i området vid den här tiden var sjöarna Långvattnet och Stora Korslången. Från hyttorna i Kloten och Norra Bredsjö, den senare belägen vid Stora Korslångens norra ände, fraktades tackjärn med båt till Nyfors och Korslångssmedjan. Nyfors bruk, som anlades samma år som Klotens bruk, låg vid Långvattnets norra ände.

De s.k. Klotenverken eller Klothytteverken, vilka innefattade hyttan i Kloten (Klothyttan) samt smedjorna i Nyfors och Korslången, kom under lång tid att ha samma ägarfamilj som Malingsbo bruk. Efter C.G. Ehrenheims död 1766 delades dock de två brukskomplexen upp, och 1822 förvärvades Klotenverken av släkten Heijkenskjöld. 1861 köptes även Malingsbo bruk, därmed var hela det stora komplexet Kloten-Malingsbo-Björsjö-Nyfors samlat hos Heijkenskjöld. Endast elva år senare, 1872, såldes emellertid hela rörelsen till det engelska bolaget Thomson & Bonar, från 1876 Klotens AB.

För att förbättra kommunikationerna i området anlades Bånghammars-Klotens Järnväg 1874-77 av Klotens AB. Den 22 kilometer långa normalspåriga järnvägen gick från BånghammarFrövi-Ludvika Järnväg, FLJ till industrianläggningarna i Kloten. Engelsmännen, med Ernest Cassel som största delägare i bolaget, var emellertid mer intresserade av gruvan i Grängesberg och en successiv avveckling av verksamheten vid anläggningarna inom Klotens AB inleddes snart. År 1899 såldes Klotens AB till svenska staten. Hyttan i Kloten blåstes ner 1910. Järnvägen, som ingått i köpet, lades ned 1934. Som ersättning för järnhanteringen anlades 1901 en ångsåg i Kloten. 1939 lades även den ned. Skogsbruket har emellertid fortfarande en märkbar prägel på området.

Kloten är numera tillsammans med Malingsbo ett centrum för fiske och friluftsliv, se Malingsbo-Kloten.

Sevärdheter

I Kloten finns idag en hel del kvar att se, bl.a. från järnvägsepoken. Både stationshuset, vilket även inrymde brukskontoret, och lokstallet finns kvar. På platsen för ångsågen ligger numera en stugby med 30 stugor och egen husvagnscamping. Klotens herrgård fungerar idag som konferensanläggning i privat ägo.Dessutom finns det i gamla skolan en lägergård som heter Kloten lägret. På denna gård kan man testa på massa roligheter, till exempel Bågskytte, Sumobrottning, Äventyrsbana.

Av industrianläggningarna finns idag flera synliga rester. Hyttruinen efter Klothyttan är bevarad till ca fem meters höjd. Bredvid ligger lämningarna efter rostugnen samt grunden efter ett kolhus. I marken finns en hel del slaggrester efter de delvis utplanade slaggvarparna. I området har senare fiskodling bedrivits.

Strax ovanför där Stora Korslången mynnar ut i Långvattnet finns även lämningar från Korslångssmedjan i form av en dammvall, grunder och slagghögar.

Externa länkar

Hidingen



Hidingen

Hidingen är en småort på 55 invånare i ett 14 hektar stort område i Lindesberg kommun.

Gusselhyttan



Gusselhyttan

Från Wikipedia

Gusselhyttan är en by utmed riksväg 68 en kilometer öster om Gusselby i Lindesbergs kommun, Västmanland. Byn ligger vid Albäcksåns utlopp från sjön Stora Aspasjön.

I Gusselhyttan anlades 1540 en masugn, tidigare bergsmanshytta

Gusselby



Gusselby

Från Wikipedia

Gusselby är en tätort i Lindesbergs kommun några kilometer norr om Lindesberg utmed riksväg 68.

Gusselby ingår i det gamla Fritidsland Bergslagen, som i början av 1980-talet utnämndes till naturvårdsområde i syfte att främja det rörliga friluftslivet. Skyddsbegreppet har upphört sen miljöbalken infördes och utredningar pågår ännu 2005 vilken status området skall ha.

Campingplatsen Gusselby Annorlunda ligger utmed vägen mot Storå/Stråssa, invid Råsvalens strand. Drivs av Caravan Clubs Örebrosektion.

Guldsmedshyttan



Guldsmedshyttan

Från Wikipedia

Guldsmedshyttan ingår i tätorten Storå i Lindesbergs kommun. På orten finns Vestas Castings Guldsmedshyttan AB, ett gjuteri.

Orten är belägen längs med riksväg 50 cirka 1 mil norr om Lindesberg. Guldsmedshyttan är ett gammal gruv- och brukssamhälle uppbyggt kring Stripa gruva (nedlagd 1977) och Guldsmedshytte bruk (numera ägt av Vestas Castings). Bruket anlades redan på 1500-talet, och byggdes ut till en modern industri i slutet av 1800-talet. Den sista masugnen vid Guldmsedshytte Bruk blåstes slutligen ned 1978 av den dåvarande ägaren Sandvik. Numera är bruket specialiserat som tillverkare av gjutstål för vindkraftverk. Brukets mekaniska verkstad ägs sedan 2006 av Nyhammars Bruk.

På orten finns även Guldsmedshyttans kyrka, låg- och mellanstadieskola, förskola, fritidshem, IOGT NTO, samt en mindre hockeyarena och en fotbollsplan. Där hockeyklubben GSK (Guldsmedshytte Sportklubb) och fotbollsklubben GSBK (Guldsmedshyttan Stråssa Bollklubb) spelar.

Stripa gruva blev 2006 förklarat som byggnadsminne, och genomgår för närvarande en omfattande restaurering. Hit kommer även Lindesbergs museum flytta under 2010.

Externa länkar

Grönbo



Grönbo, Lindesbergs kommun

Från Wikipedia

Grönbo är en by i Lindesbergs kommuns sydöstra delar. Byn präglas av läget på den östra stranden av Grönbosjön och att den är uppdelad mellan två församlingar, Ramsbergs församling och Fellingsbro församling, till vilkas kyrkor det är långt i avstånd. Gränsen går vid Sverkestaån som rinner genom byn. På "Ramsbergssidan" intill ån ligger Sundbo bruk med ruinrester av den gamla bebyggelsen. Strax norr om Sundbo bruk, på andra sidan ån, finns ett stort reservat som Sveaskog avsatt med gammelskog.

Längre söderut i byn, på Fellingsbrosidan, ligger Grönbo gård med en majestätiskt herrgårdspark och en sägenomspunnen kulle, Dansakullen vars historia inte är helt klarlagd. På Grönbo gård finns ett eget kapell i privat ägo. När gårdens ägare sålde kyrksilvret blev det mycket skriverier i pressen som resulterade i att silvret nu finns att beskåda på Grythyttans måltidsmuseum, i stället för att hamna utomlands, vilket man hade befarat.

Bland dem som bebott Grönbo gård kan nämnas Karl Johan Vrede och hans hustru Anna Carolina som flyttade dit 1892. Tillsammans fick de tre barn under åren 1892–1895, varav barn nummer två, Hulda Helena, föddes 21 februari 1893.

Barnen i Grönbo går i skola i Pilkrog, söder om byn.

På den västra stranden av Grönbosjön går den gamla huvudvägen mellan Arboga och Falun, vilket märks av dess slingrande dragning på höjden av grusåsarna och de många milstenar och fjärdingsstenar som finns utmed vägen.

Grönbo kronopark etablerades formellt runt 1800 och kungliga jakter arrangeras där vartannat år.

Grimsö



Grimsö

Från Wikipedia

Grimsö är en liten by i nordöstra delarna av Lindesbergs kommun och tillhör Ramsbergs församling.

Lukas Heijkenskjöld residerade på sin tid på herrgården i Grimsö, där ett 50-tal hus var uppförda för att fullgöra all den verksamhet som pågick. Med egen hytta och skogsbruk ledde verksamheten till att många människor där hade sin utkomst. Idag finns det ett tiotal hus runt själva herrgården och arrendeboställen som köpts ut från Domänverket (numera Sveaskog) runtikring vilka alla ingår i bybegreppet.

Idag är herrgården hemvist för forskare, doktorander och anställda vid SLU för den viltforskning som bedrivits sen 1974. Till vardags omtalas stationens verksamhet som varandes Grimsö kort och gott. I praktiken har också merparten av byns hushåll anknytning till verksamheten.

Externa länkar

Gammelbo



Gammelbo

Från Wikipedia

Gammelbo är en by i Lindesbergs kommun, Örebro län och tillhör Ramsbergs församling.

Byn har anor långt bak i tiden och anses möjligen varit bebodd redan på 1400-talet. Runt sekelskiftet mot 1900-talet lades hyttan ner, vars namn givit upphov till mången förväxling då den hette Fanthyttan, vilket är en ort i kommunens västra delar.

Gammelbo har annars hamnat i historieböcker mest för Lasse-Majas besök och stölder på Gammelbo gård runt 1800-talets sekelskifte.

Byn expanderade på 1930-talet med egnahemsbyggen för skogsarbetare anställda vid Domänverket. Åren innan hade Treöresvägen byggts som så kallat AK-arbete, rakt norrut genom ödemarker utmed Sandån upp till grannbyn Kloten (15 km). Vägen passerar övre och nedre Sandtjärnarna som genom sin tidiga isläggning och sena skridskoisar fortfarande är ett populärt utflyktsmål för entusiastiska långfärdsskridskoåkare

Ett behandlingshem för unga missbrukare (enligt LVU) etablerades på 1980-talet och vars verksamhet på herrgårdarna Granhult och Liljendal under senare år expanderade. Verksamheten för flickor på Liljendal lades ner efter kort tid (i början av 2005), samtidigt som behandlingen av pojkar utökats med nya flygelbyggnader vid Granhult som invigdes sommaren 2005.

Externa länkar

Frövi



Frövi

Från Wikipedia

Frövi är en tätort i Näsby församling i sydöstra delen av Lindesbergs kommun, Örebro län, Västmanland.

I Frövi, som är en järnvägsknut är Korsnäs Frövi största arbetsgivare. I orten ligger också Näsby kyrka.

Frövi var köping fram till sammanslagningen med Lindesbergs kommun (31 december 1970).
En av sevärdheterna är pappersbruksmuseet.

Ortnamnet

En gammal tolkning av namnet är att det skulle betyda gudinnan Fröjas vi (helgedom). Därför heter Frövis idrottsplats Fröjevi. I början av 1920-talet blev namnet omtolkat och det skulle inte vara frågan om någon kultplats. Istället för -vi skulle efterledet komma av viþi 'skog'. Eftersom ortnamnet skrevs j Ffrødehwi år 1457 kunde inte förleden kunna komma av Fröja utan kanske av ett fornsvenskt ord frödh 'starkt växande' (alltså en frodigt växande skog). Alternativt skulle frödh kunna komma av ett å- eller bäcknamn som svarar mot det norska dialektordet fraud. Frövi ligger vid en å, som skulle kunna ha haft ett namn som betydde 'den fradgiga'.[2]År 2001 föreslogs som alternativ att namnet kunde komma av ett fornsvenskt *frødhe 'fruktbarhet'. Då skulle namnet kunna betyda 'fruktbarhetshelgedomen'.

  1. ^ Jöran Sahlgren, "Oäkta vi-namn", i Namn och Bygd årgång 11 (1923) s. 116ff
  2. ^ Vikstrand, Per Gudarnas platser 2001, s. 79

Externa länkar

Fryggesboda



Fryggesboda

Från Wikipedia

Fryggesboda är en liten by i södra Lindesbergs kommun med ett tiotal hushåll. Tillsammans med de närliggande byarna Koverboda och Högstaboda bildar de "treboda" med ett litet men livaktigt byalag. Dessa byar uppstod som fäbodar till lantbruken i norra Fellingsbro-området.

Finnåker



Finnåker

Från Wikipedia

Finnåker är en by, gård och ett nedlagt bruk i Lindesbergs kommun i Örebro län. Finnåkers gård ligger någon kilometer norr om byn. Ytterligare någon kilometer norrut ligger det forna järnbruket Finnåker. Finnåkers bruk drev en gång järnbruksrörelse med stångjärnssmide och spik- och manufaktursmide. Bruket har tillhört Louis de Geer och från 1660 släkten Soop. Bruket ägdes senare av Soops arvingar inom adelssläkterna Fersen, Dohna med flera. Efter en långvarig rättegång övergick bruket helt i Fersens ägo. Så småningom lades bruksrörelsen ner. Under 1800-talet övertogs Finnåker av politikern Carl Johan Thyselius. Hans dotter Siri ingick år 1894 äktenskap med den norske författaren Nils Collett Vogt. Denne byggde år 1908 den nuvarande herrgården. År 1967 övertog Svenska kyrkan Finnåker och driver där en kurs- och lägergård. I herrgården finns idag matsal, reception samt sällskaps- och konferensrum. Lägergården utnyttjas bland annat som konfirmandläger.

Finnåker är också känt för musikfestivalen Rock for Moc, som ordnas första helgen i september.

I närheten av Finnåker finns den grunda och vassrika Finnåkerssjön, som är känd för sitt rika fågelliv. Där rastar bland annat mängder av vadare, änder och sångsvan.